Tyvärr måste jag efter över 11 års av bloggande på denna sida, stänga ned denna blogg. Då vissa personer känner sig illa till mods och tagit illa vid sig av min blogg.  Tack och lov ingen av mina närmaste.
Kontakta mig om du vill fortsätta ”ha kontakt” med mig.

Detta är väldigt tråkigt och jobbigt för mig men jag hoppas så att vi kommer kunna ha kontakt ändå.

/A

Så var biljetter fixade. Eftersom jag är Tele2 kund kunde jag köpa redan i går, innan de släpptes. Jag fick köpa 4 biljetter så köpte det, lika bra. Tror dessa kommer gå åt som smör i solsken.
John, Jenny och jag ska gå och sen är det då en biljett över, frågade Robin men han va inte så intresserad och sen frågade jag min Lillebror, vet att han gillar Guns N Roses speciellt på 90-talet, men han tackade nej.

Det är ju mitt i semestertiden 29 Juni så vissa vågar nog inte boka in sig, så var det med Linda. Men tror nog inte det ska bli problem att få den såld. Lite trist att ligga ute med 730 kr, men det fixar sig alltid. Såld blir den ju förr eller senare.

Lite trist att brorsan inte kunde, hade varit så jävla mysigt att få gå på konsert igen med honom. Vi har ju delat samma musiksmak i alla år och vi har varit på en del konserter ihop. Han är grym att gå på konserter med, vi rockar verkligen tillsammans han och jag.
Men nu kunde han inte, så …men lite trist för jag hade hoppats.

Den 29 Juni ska jag iaf rocka till gamla minnen med Guns N Roses

/A

Jag har nu varit sambo i 7 månader och vi börjar nu hitta våra roller och lite rutiner i vårt boende .  Det tar ett tid att bo in sig. Jag har bott själv i många år och min kära sambo är inte den som är den bästa på struktur och komma ihåg även om han är kanon på mycket. 

Att han nu är nykter fler och fler dagar och mår bättre har ju också hjälp att få ordning på rutiner och få ett hem att fungera.

Det som dock är svårt är att vara på alla ställen samtidigt och vara där för alla så som jag alltid har varit. Mina vänner betyder extremt mycket för mig. Jag har levt tillsammans med dom i alla år och nu känsla det svårt att vara den jag varit samtidigt som jag jobbar heltid och har en sambo och ett kärleksliv. 

Förr jobbade jag och sen hade jag all min fritid till att vara med alla mina vänner och prata i telefonen ostört med dom i timmar per dag.

Men nu räcker inte tiden till och eftersom min sambo är arbetslös och är hemma hela dagarna och dessutom i stortsätt inga vänner då han brutit med sitt förflutna pga missbruket. Det innebär att han är ensam mycket och när jag inte jobbar vill vi vara med varandra så han slipper vara ännu mer ensam och uttråkad. Vi träffar ju självklart de som vill träffa oss lättare då vi alla kan umgås. Men många av mina vänner har aldrig träffat Robin än. 

Jag brukar träffa mina vänner så mycket jag kan, men försöker att bara boka upp 2 dagar/kvällar  i veckan till vänner. Sen blir det lätt lite mer ibland. Men jag försöker. Ändå märker jag att vissa inte uppskattar detta och vi glider isär mer och mer. 

Jag upplever att det läggs mycket ansvar på att jag ska hålla kontakten / umgänget i liv. Men jag tycker det är allas ansvar samt att jag givit dem allt i hela mitt liv och nu har jag inte dem möjligheter  att lägga 7 dagar i veckan på mina vänner.  Ibland blir jag ledsen att de inte verkar förstå eller för att några inte vill höra eller veta något om mitt kärleksliv och några letar bara fel och frågar nästan bara om hur mycket han dricker och när han drack senast. Aldrig om de vanliga och sällan eller aldrig om någon positivt. 

Sen har jag såklart toppen vänner och ni är ju tack och lov flest. Ni stöttar och finns där samtidigt som ni inte dömmer verken mig eller honom och ger honom en ärlig chans. Pappa är också en av dom som tror på oss och tagit Robin in i familjen och stöttar honom massor.  

Men självklart får jag dåligt samvete och känner mig otillräcklig då jag inte hinner och orkar allt som jag hann göra som singel. 

Att finnas där på samma sätt i alla lägen är svårt .  Men de flesta vännerna känner jag att jag alltid kommer att ha vid min sida.

Jag är bara inte van att inte hinna med er alla.  Jag måste varva ner och lägga energi på mig själv och på mitt förhållande, speciellt nu när han har det så tufft . 

/A

Idag lagade jag mina ögonskuggor.

Först krossar jag allt försiktigt med en tändsticka så hela ögonskuggan blir som ett pulver. 

Sen tar jag ett par droppar av isopropylalkohol som jag köpt på apoteket . 

För att droppa tar jag en pipette som man tar näsdroppar med.

En till två av dessa brukar räcka till en ögonskugga av vanlig storlek. Sen geggan jag ihop allt väl till en gegga. och sen slår jag lätt ögonskuggan mot bordet så luftbubblor försvinner och sörjan lägger sig jämt i asken / burken. sen är det bara låta att torka. Efter några timmar trycker jag lätt med ett mynt eller plant lock eller liknande så jag pressar det sista lite. Sen låter jag det torka över natten. Sen är den som ny igen. Går att göra om och om ifall du tappar samma ögonskugga i golvet igen. 

/ A

Vi Hade alla mina 3 gudbarn och Linda och Kenneth här på middag i lördags. Så mysigt och kul. Kärlek på hög nivå. 

Då jävla glad och tacksam över mina vänner och att de tycker så mycket om Robin. 

Han kämpar på och det går skapligt bra. 9 januari har han äntligen fått tid till vuxenenheten så då ska han få hjälp och behandling. Just nu är det mest medicinering som fungerar sådär. Tror ju det behövs mer än piller för att lösa ett långt alkoholberoende. Jag försöker att inte lägga mig i hans behandling och försöker att bara vara tacksam för de nyktra dagarna som blir fler och fler. Men ibland tycker jag och kan inte hålla käften och det är inte så populärt.

Längtar efter värme sol och bad. Drömmer om Thailand och andra resemål. Så van att va ute och resa och alltid ha en resa på gång så det börjar rycka i res-tarmen. 

Mats April hade varit underbart att resa bort två veckor till sol och bad. Pengar har jag men jag vill resa med Robin och han måste spara lite.  Men jag hoppas på en resa till våren. Bara att få komma bort och få packa en väska. 

Planer på att renovera hemma också men vi är så trötta så ingenting blir liksom gjort. Men planerar gör vi iaf, vardagsrummet ska målas tak, spackla en vägg och tapetsera och sen har vi planer på köket. 

Träningen vill vi också komma igång med. Men bara att komma upp ur sängen innan lunch ät just nu ett träningspass.  Vi är helt slut. Jag fattar inte. Kanske en förkylning i kroppen eller bara trötta av all stress på mitt jobb och hans mående. Trötta är vi iaf bägge två och i Morn börjar jag jobba igen.  

/ A

Män kan träna kvinnor, men varför kan inte kvinnor träna män? Är det så att vi kvinnor ska / kan lära av män men män kan inte lära sig Av en kvinna?

Varför en herrtränare till det svenska damlandslaget?Nye förbundskaptenen Peter Gerhardsson vill vända på frågan istället.– Det vore intressant att fråga de allsvenska klubbarna varför Pia Sundhages namn inte nämns.Peter Gerhardsson påstods länge vara högaktuell för Hammarby och har även nämnts i diskussionerna kring de andra vakanta tränarjobben som uppstått i allsvenskan i höst. Men Pia Sundhages namn har aldrig yppats trots att 56-åringen först nyligen förlängde kontraktet med förbundet till augusti nästa år och kommer med bland annat två OS-guld och ett OS-silver på meritlistan.
Tycker att Peter Gerhardsson verkligen sa något intressant. Varför?

/A

I lördags var jag på Stockholmsmässan. Älskar att gå på mässa. Shoppa och se massa nytt och spännande.

Denna mässa va Acadermia , allt för hälsan och fitness på samma mässa.

Fitness delen var högljud och trång så där pallade vi tyvärr inte att vara så länge, gick bara igenom. Förmycket helt enkelt på samma yta.

Med i den andra mässhallen va vi ett tag. Ca 10.30-13.30 va vi där.

Shoppade såklart. Dessa tesorter 3 för 90 kr. Jättegoda och förhoppningsvis bra för kroppen och själ. 

Sen shoppade jag en liten dyrare men förhoppningsvis prisvärd platt/locktång. Ska inte skada håret utan är med infraröd .  Såg den när jag va i USA men tyckte det va för dyrt på semestern. Nu har den kommit till Sverige och med lite övning hoppas jag på att kunna ha snygga lockar utan att bränna mig eller mitt hår.

En härlig lördag men Marina och Jeanette. Lite lyx var vi värda.

/A

Jag har mycket att blogga om egentligen, men på nåt sätt så kommer jag inte igång.
Så mycket olika ämnen som snurrar i skallen och att ta allt på samma inlägg känns fel så kör väl flera korta in lägg med lite bilder. Vet bara inte vart jag ska börja.

Livet är rätt underbart just nu. Robin är nykter sedan 3 veckor och vi har det underbart tillsammans. Vi har dock inte kommit igång med träningen och det hänger lite över mig. Men det kommer så mycket emellan samtidigt som vi är så trötta så vi kommer liksom inte iväg till gymmet även om vi bägge vet att det är viktigt.

Julklapparna är inhandlade och nästan alla klappar är inslagna, vi tar några paket per dag och slår in, jag slår in och skriver lapparna, Robin lägger fram tejpbitar till mig och sätter på snöre och rosetter på paketen och lägger de i olika högar – Jakobsbergshögen ( gudbarnen) Uppslahögen ( Robins systers familj) och Ösmohögen ( Robins mamma och bröder) .
Vi skapar lite traditioner nu på våran första jul ihop då vi planerar att fira massor med jular tillsammans och detta är en av traditionerna.

Jag älskar att skapa traditioner och planera inför resten av vårat liv, det ger kraft och trygghet samt mysfaktorn är på topp.

Uppesittarkväll med gudbarnen den 23e blir det i år igen så den traditionen fortsätter vi med, sen vill Robin att vi ska göra julskinkan den 23e så det blir en ny tradition. Vi kommer på lite nytt hela tiden och kompromissar mellan hans och mina idéer.
Det är underbart att ha en familj, jag njuter av varje sekund.
Att ha någon att dela livet med är så jävla skönt och underbart. Livet är så mycket roligare och mysigare.
Har inte längtat så här mycket till jul sedan jag firade med brorsan och hans familj på ljusterö med övernattning, en av mina bästa jular.
Ska bli underbart att ha en jul med Robin.
Jobbar den 23e och den 25e men det är övertid och vi behöver pengarna då vi hoppas på att Robin ska fortsätta må bättre och bättre så vi kan åka på en ”långresa” i vår. Malaysia, Kambodja eller vietnamn ligger på listan, men även Thailand finns med i tanken.

Kan inte fatta att jag idag sitter med samma Robin som jag föll så pladask för 2010 och som jag gråtit så många tårar över, nu sitter vi och planerar livet tillsammans.
Tänk om jag hade vetat detta, hur många tårar och smärta hade jag inte sparat då.
Men allt har ju en mening, vissa saker ska man kanske bara inte veta.

Jag mår bra nu och det är det som är viktigast. Robins X- Kattis verkar lycklig med sin nya kille och Robin är lycklig och nykter så allt verkar fått ett lyckligt slut, tillslut.
Det gäller att njuta av dagen och nuet. Idag mår vi bra.

/A

Igår fick jag äntligen träffa min Maarit igen.  Fika i stan, shopping och middag i Solna på Mall of Scandinavia. Så kul och härligt. 

Passade även på att ta en Selfie på mig och min outfit. Stora speglar är perfekta. Alltid retar det någon.

Maarit och jag hade så trevligt och kul och jag längtar redan efter henne.

Funderar på att åka upp i mars, jag och Robin. 

Den familjen ger energi och kärlek som få.

/ A